>back to c/v Den jävla måsen Ronny Hansson Galleri PING PONG tom 2.2 Ronny Hanssons senaste animerade film The Bully Seagull känns som en uppföljning av den förra, The Atomic Badger. Återigen är det jävligheten i tillvaron som är ämnet. The Atomic Badger handlar om en man som missar (?) bussen till jobbet och därigenom får sig en fridag. Det blir en riktigt lyckad dag. Så lyckad som en jävlig dag kan bli. Mannen beger sig ut på en personlig bärsärkargång. På vägen mot den apokalyptiska slutscenen möts han av en grävling - det första offret. Denne man är ingen vekling, därom råder intet tvivel. Riktigt nöjd blir han först när han ser svampmolnet från en atombomb teckna av sig mot horisonten. Då brister han ut i ett sarkastiskt hånleende. En riktigt lyckad dag, som sagt. Också i inledningen till den nya filmen ser man en ensam man som kommer gående. Det är osäkert om det rör sig om samme man som i The Atomic Badger, men nog är de släkt på något vis, alltid. Måhända är detta en inblick i hur samme man tillbringar sin helg. Mannen beger sig ut på havet. Den ödesmättade bakgrundsmusiken skvallrar om att det inte kommer att bli någon fridfull fisketur. Ändå händer inget särskilt. Mannen blickar ut över havet som breder ut sig som ett väldigt, oroande väsen. Denna dag är det inte bara frågan om det blir någon fisk eller inte - större spörsmål väntar där ute. Mannen kliver i båten och startar motorn. The Bully Seagull är extremt filmisk i sin uppbyggnad. Den utnyttjar skickligt alla de medel som den hollywoodproducerade filmen präntat in i oss: ljudeffekter, inzoomningar, dramatiska skuggor, osv. Handlingen är dock anti-dramatisk på ett sätt som får en att tänka på Becket: konkreta, vardagliga situationer som ger ett existentiellt eko. Tystnaden har också en viktig roll i filmen. Blicken som vilar över havet. Vattnets rörelser. I Kristian Petris film Fyren berättar en fyrvaktare att det mest oroande inte är ett stormande hav. Anblicken av ett kavlugnt vatten är däremot ett verkligt hot; då är galenskapen farligt nära. På samma sätt verkar det förhålla sig i The Bully Seagull. Havet verkar snarast vara ett mentalt tillstånd. En gigantisk häxkittel vars innehåll bara låter sig anas på dess förtrollande och förförande yta. Väl ute på havet vill inte fiskelyckan visa sig. En manet fastnar på kroken och dessutom slår sig en retsam mås ned på motorn. Mannen kastar sitt fiskedon mot måsen. Givetvis missar han. Måsen flyger elegant iväg och fiskedonet försvinner ned i djupet. Därmed har han förlorat det enda som ger hans situation mening. Tillvaron är satt ur spel. Mannen lämnas utan några redskap på det öppna havet; en förbannad, jävla situation - orsakad av en måsjävel. /Johan Svensson OBS! Pressbilder finns att tillgå på Ronny Hanssons hemsida: hem.passagen.se/ronn/press/